Märkligt...

Jag har idag varit utan min Xbox i 12 dagar och jag värker inombords.
2 timmars dagligt spelande har förvandlats till 2 timmars apatiskt stirrande mot tv´n, på eller av.
Han fattas mig, den lilla vita gynnaren. Jag saknar hans lilla morr när han välkomnar mig till en ny seans varje kväll, jag saknar hans ständiga närvarokänsla genom det kärleksfulla ljud han och hans kompis fläkten ger ifrån sig, jag saknar hur handkontrollen smeker min tumme i rätt riktning under CoD matcher, jag saknar MrSpokks planlösa utbrott som oftast avslutas med "jag spelar aldrig det här jävla skitspelet igen".
En glädje som de sista åren varit en stor del av min vardag har helt plötsligt ställts i en kartong på skrivbordet och gör där ingen som helst nytta för mitt välbefinnande.
Jag väntar fortfarande på att en fraktsedel ska landa i min mail och att nästa steg kan tas, MS lovade mig i måndags att inom 48h skulle jag ha nämnda i mailen.....så du som vilar på Send-knappen KOM IGEN NU FÖR FA AN!

En illustration av min påtvingade vardag