Krock?

Imorgon är det CL-final!
En glädjens dag för oss som gillar bollar.
Läste för några dagar sedan att det nästa år kommer bli tidernas största tv-krock nästa år, då ska nämligen CL-finalen spelas samtidigt som det är...håll i er nu EUROVISION SONG CONTEST O_o

Allvarligt talat, är det en kamp? Skulle någon som är fotbollsintresserad välja bort årets största händelse för en paljettkväll med fjanterier/musik som man hör till leda dagarna i ända?!
Det finns folk som väljer "musiken" denna kväll men jag har svårt att tro det är människor som i vanliga fall har ett fotbollsintresse.
Därför tycker jag det är lika relevant att kalla detta en tv-krock som om Debatt skulle sändas samtidigt som Bolibompa.

I något annat hörn av sverige sitter säkert en man och ropar efter sin pojkvän och frågar om han inte ska skriva ett inlägg om hur dumt det är att kalla detta en tv-krock, då det inte finns något bättre än att få njuta av EUROVISION SONG CONTEST!




eller

Löpning utan tik

Ena foten framför den andra med något längre steglängd än vanligt, görs detta under en längre tid så kallar jag det att löpa.
Jag har nu givit mig hän denna tortyrform, varför? inte en aning, tycker jag det är skönt, nej.

Som jag angav i mitt allra första blogginlägg i detta forum så är jag ingen vinthund direkt...jag har en kroppsmassa som är byggd för explosiva rusher om 2-5 m.
Därför ter sig nu mina 4-6 km rundor som något vansinniga, dels för att jag förstör mina knän och stör djurlivet med mina gutterala läten som framtvingas efter 30 m, men också för att jag inte har någon som helst anledning att just springa....det är ingen som jagar mig.
Men tävlingsinriktad som man är så har jag nu mina mål med denna idioti och fortsätter väl tills de är uppnådda.

På spelfronten är det lite revival av CoD 4 hemmavid och jag siktar nu mot guldkorset...5 å ett halvt varv kvar.
GH: World tour blev i förrgår avklarat på hard (gitarr) så nu kan jag återigen ge mig på GH3 och One som ligger å släpar på just hard. Troligen blir det Metallica i samma genre inom kort.
Sen är det ju Halo 3 och dess senaste pack som måste prövas....fan ta solen och den dåliga sikt på tvn den medför.

Jag är läderfetischist!

Det vackraste människan skapat är inte Taj Mahal eller Babylons hängande trädgårdar. Det är inte heller en solnedgång över en spegelblank sjö som gör mig knäsvag...nej, ge mig 22 svettiga män och läder. En obetydlig, liten rund tingest, ihoplappad av ett gäng sexkantiga läderbitar, är det som borde bringa världsfred.
Fotboll.

Gud, eller Gates, hör bön! Playzone rockar inte!

Ni kan nu sluta med eder insamling.
En liten brunklädd herre klev i fredags med bestämda steg in på kontoret och krävde att få ta med sig en något trasig Xbox till dess förlovade hemstad, Frankfurt!
Staden där döda små xboxisar tar ny form och får en chans till i jordelivet, kommer nu få besök från de småländska skogarna.

Detta gillar jag, jag har en svaghet för saker som går min väg.

Andra saker som inte går min väg är Playzone, en bluff som givetvis var för god för att vara sann. Må du Arvid Karlsson, nytillträdd VD på Playzone, snubbla i en trappa och skada något.
Arvid Karlsson är en 20-åring som köpte Playzone för några veckor sedan, han och några vänner bestämde sig för att tjäna lite pengar på detta, inte på ett vanligt sätt utan via bluff och båg. En 360 Pro-Bundle med Halo Wars och Halo 3 + några spel till för 1995:-, för bra för att vara sant...ja.
Men jag hade/har abstinens.

Arvid sitter nu häktad och mina pengar är väl hos någon glad tjock herre, som jag hoppas sätter sugröret från Piná Coladan i ögat. Det känns som denna Arvid är målvakt i en något större liga som organiserat denna scam med annonser i Aftonbladet och Metro. Grattis till er och ograttis till mig.

Men, Bill har ju nu iaf hämtat min gamla pärla och snart tar livet fart igen.
Väl mött och puss på er.

A mighty touch

Gud tittade idag ner på mig, la huvudet på sned, sträckte fram sin vänliga hand och la den runt min midja.
Han lutade sig nu framåt och viskade "jag har PMS" och knäckte sedan till min rygg så skottet var ett faktum.
Jag har funderat lite på detta och är rätt övertygad om att Gud inte bara ogillar mig utan även heter Gates i efternamn.

Ett rakt svar från MS

Igår ringde jag återigen till dessa förnämliga människor och frågade lite försynt om det möjligtvis skickats någon fraktsedel, det hade det ju givetvis inte och dom har problem med mailen så jag kunde inte få något svar på när den kan tänkas vara hos mig. Se äntligen ett ärligt svar, inget svar jag är speciellt förtjust i men troligen ett svar i sanningens anda.

Nu när det är utrett kan vi ju gå över till att fundera över hur f-n ett företag som detta överhuvudtaget kan ha detta problem i 2 veckor vilket uppenbarligen är fallet just nu?
Och är de då så helvetes uppblåsta att dom inte kan få fram en fraktsedel och be någon stoppa den i ett faktiskt kuvert! Och tröttar detta ut personen ifråga kanske någon från deras mailavdelning kan slicka igen kuvertet och lägga det i en brevlåda, ja ni kommer ihåg sådana? en magisk gul låda som förpassar faktiska föremålfrån en plats till en annan, helt otroligt men sant.

Hur straffar man nu dessa personer tillbaka? ska jag i min tur när/om jag väl får fraktsedeln ge fan i att kontakta speditören, bara låta dom svettas,och efter ett tag, när dom har ett av sina morgonmöten, kommer troligen följande mening ljuda:

-Varför har inte Patrik kontaktat UPS?? det kanske har hänt honom något...detta känns inte bra, han har ju varit så angelägen i 22 veckor om att få skicka sin 360 på reperation...
-Jag ringer för att kolla att allt står rätt till....

Och när det nu ringer så ska jag svara:
- JAG SPELAR KILLZONE 2, IN YOUR FACE FOKKERS!!!

Äntligen

Wohoooo, äntligen har jag fått en fraktsedel från världens bästa företag MS....ja så skulle jag vilja ha börjat detta inlägg men det kan jag ju inte DÅ DET TYDLIGEN ÄR SÅINIHELVETES SVÅRT ATT SKICKA ETT MAIL MED FRAKTSEDEL TILL MIG.....
Efter ytterligare ett samtal med supporten i lördags och ett nytt löfte om att mailet skulle vara mig tillhanda inom 48 h, så börjar jag starkt ifrågasätta om min mailadress existerar.

Tänk om jag bara inbillat mig hela tiden att jag har adressen som jag givit MS, det kanske inte alls är så att jag får alla utskick från viagrasäljande glädjespridare till denna adress...utan det kanske sitter någon person och simulerar dessa mail till mig så att jag ska tro den är fungerande och en bra kontakt med omvärlden.

Jag är, mina vänner, helt uppenbart del i en större konspiration, jag vet ännu inte syftet med den eller datum för launch men tydligt är ju att jag inom en näraliggande framtid kommer bli anklagad för brott som kommer skaka det fundament som vi bygger vår rättsliga säkerhet på, jag har sett Eagle Eye, jag vet vad som väntar.

Detta är den enda logiska förklaring jag kan komma på, för det kan ju inte vara så att världens största IT-företag kan ha problem med att skicka ut ett mail?

Följetong

Jag vill bara dela med mig av mitt mail till Supporten:

Kära medmänniskor, jag har ett problem som egentligen bara drabbar mig själv och det är godtrogenhet.

Jag läser den ena nyheten efter den andra om hur mycket Ni satsar på supporten kring reparationer och att det ska vara så smärtfritt för kunden som möjligt, det känns därför lite tråkigt att ni på något morgonmöte drog fingret över reklamationslistan och fastnade på mitt namn när ni skulle bestämma er för vem som denna månad dragit den mindre smickrande nitlotten.

Godtrogenhet.

När jag  den 10 februari skickade in det som Ni önskade så tänkte jag att detta handhavande inte skulle dra ut alltför mycket på tiden,  Ni påpekade också vänligt att om jag inte innan veckans slut, mot all förmodan, hört något så skulle jag höra av mig igen. Jag väntade till måndagen och blev då lovad en fraktsedel inom 48h.

Som ni kanske kan räkna ut av detta mail så har jag fortfarande inte fått någon fraktsedel och egentligen så är inte tiden jag får vänta något problem OM ni hade sagt till mig vid första kontakt att:

”Vi kommer tyvärr ha en handhavande tid på 10-14 dagar innan du kan ha en fraktsedel tillhanda”

Fine, då vet jag och kan lättare acceptera, men att bli lovad något som sen inte hålls retar mig en liten aning. Jag tycker Ni kan se mig som en ambassadör för Xbox då jag sedan den 14:e Mars 2002 varit Er trogen och spenderat 10 tusentals riksdaler på era produkter och,  garanterat fått mina vänner att spendera detsamma.   

Så nu kan vi väl bestämma oss för att nästa kontakt som sker oss emellan kommer att gå i ärlighetens tecken och att jag snart kan njuta av min Xbox 360 igen.

Puss på Er och hopp om ett fortsatt samarbete.

 

Märkligt...

Jag har idag varit utan min Xbox i 12 dagar och jag värker inombords.
2 timmars dagligt spelande har förvandlats till 2 timmars apatiskt stirrande mot tv´n, på eller av.
Han fattas mig, den lilla vita gynnaren. Jag saknar hans lilla morr när han välkomnar mig till en ny seans varje kväll, jag saknar hans ständiga närvarokänsla genom det kärleksfulla ljud han och hans kompis fläkten ger ifrån sig, jag saknar hur handkontrollen smeker min tumme i rätt riktning under CoD matcher, jag saknar MrSpokks planlösa utbrott som oftast avslutas med "jag spelar aldrig det här jävla skitspelet igen".
En glädje som de sista åren varit en stor del av min vardag har helt plötsligt ställts i en kartong på skrivbordet och gör där ingen som helst nytta för mitt välbefinnande.
Jag väntar fortfarande på att en fraktsedel ska landa i min mail och att nästa steg kan tas, MS lovade mig i måndags att inom 48h skulle jag ha nämnda i mailen.....så du som vilar på Send-knappen KOM IGEN NU FÖR FA AN!

En illustration av min påtvingade vardag

Saknad

Man borde inte klaga eller vara nedstämd över en sådan trivial sak som att vara utan 360 en månad (min lilla bubbe ska på underhåll till Tyskland), men nu sitter jag där med en svart liten plastig sak i mina händer och förbannar ett helt asiatiskt folkslag och deras märkliga syn på hur en handkontroll ska se ut och agera. VEM tyckte det var en bra idé med konvexa knoppar som blir likt ett geléhallon man slickat på efter en tids spelande, VEM tyckte det var en bra idé med konvexa trigger-knappar vars enda uppgift verkar vara att stöta bort höger och vänster pekfinger! Och nu framför allt, VEM i H-vete ansåg att man skulle implementera den mest avancerade form av tumstöteri mänskligheten skådat i mitten på denna svarta hädelse!?
Summerat så kan jag ju säga att hårdvarumässigt och mediaspelaremässigt får PS3 två tummar upp, som spelmaskin med detta satans påfund till handkontroll, blir det två tummar ihop!

Lite tankar

Kanske dags att skriva ett par rader efter att nu klarat kampanjen i sp och spelat igenom den med 2-3 vänner i co-op + att jag till dags dato spelat Multiplayer över live i 1 dag 18 timmar 44 minuter och 44 sekunder och är på Level 58.
Kampanjen är jag nöjd med, speciellt den ryska och de sista banorna på den sidan av kriget, världsklass när Reichstag ska stormas! Amerikanarnas äventyr i stilla havet kan bli lite tjatigt mot slutet men är bra. Jag har hittat alla Deathcards och när vi lirade kampanjen i co-op så nyttjade vi en del av dom, en favorit blev snabbt kortet som får fienderna att explodera likt en granat vid Headshots....najs :P.
Du får även din kompetetiva ådra att pulsera om du väljer att slå på poängräkning mellan dig och dina kamrater, jag kan lova att man jagar kills och headshots som en mindre frisk person när man ser att poänskörden rasslar in på skärmen!

När kampanjen är avklarad får man tillgång till Zombiemode som innebär att du låser in dig själv eller med 1-2-3 kamrater i ett hus (som förövrigt är ett hus på MP-banan Airfield) och skall här stå emot, ett stegrande i både antal och hastighet, zombies. Ju längre du överlever, desto svårare blir det, man kan köpa nya vapen mm i huset för de poäng du får när du demolerar zombierna. Jag, eller mina lagkamrater (väljer att hänga ut mina kamrater ;P) suger på detta och jag har endast level 8 att hänga i troféskåpet.

MP delen nu, som vän av CoD 4 så är det mesta bekant, lite mer challenges och naturligtvis en helt ny arsenal av vapen men i grund och botten samma tighta schema kring kontroller och annat. Det tog mig nog till level 45-50 innan jag riktigt lärde mig att uppskatta MP-delen, för nu har jag den kunskap om banorna som krävs för att kunna placera sig strategiskt och vara bäst lämpad för krigsföring under andra världskriget. Även vapendelen är bättre nu när man klättrat i rank, "Jag och min STG-44" kommer min bok att heta om jag nu ska ge ut någon.

Det finns massvis mer att nämna om alla de områden jag nuddat men det är lite kring det jag varit med om. Med tanke på de antal timmar jag lagt/kommer lägga med Wermacht/Red Army/Marine Raider och Imperial Army så kan jag inte annat än ge det full pott i min ödmjuka poängskala.
La även detta inlägg i forumet :)

Dop

Fick en intressant historia berättad för mig igår, den må inte falla alla i smaken men i mitt rubbade tycke, helt fantastisk!
För att riktigt uppskatta den så krävs dock att man har en viss film och dess handling klar för sig.
Det kanske är  vandringslegend men aldrig hört den innan.
Han som berättade den för mig har läst om en kille på ett forum iallfall.
Följande vill jag dela med mig av:

Krogens offer hamnar i säng hemma hos en av parterna, kläderna faller, lustarna tar vid akten fullbordas.
Efter denna hetsiga älskog så infinner sig en pinsam tystnad som är så påtaglig att killen känner sig riktigt illa till mods, det kryper av olust i honom och hans lösning på detta är följande:
Han fuktar fingret i sin kärlekssaft och stryker det över kvinnans panna och väser:
SIMBA!

Kvinnans reaktion förtäljer inte historien men vi vet nu hennes döpta namn.

Avskrivning

Ett inlägg utan någon större slutkläm eller börjarkläm....
vakna
åka bil 3 mil
jobb
frukost
kaffe
lunch
kaffe
åka bil 3 mil
hämta barn
leka barn
kvällsmat
sova barn
kaffe
360
film
sova

Välkommen till verkligheten

Sitter med tom blick och stirrar ut genom fönstret, regnet gör allt för att bryta sig igenom glaset som skiljer oss åt.
Jag kan inte låta bli att känna mig lurad, har ju faktiskt under fyra veckor, känts som att livet har en mening, imorgon är det slut...tom blick.

Jag minns mina sista ord till kamraterna fredag eftermiddag:
"Vi syns snart igen"
Fan ta den sanningen!
Det är söndag kväll och semestern vägrar stanna kvar, hur mycket jag än bönar och ber, fine, börjar känna efter men ingen förkylning, ingen feber, ingen ryggont, fan inte ens lite skavsår som kan åberopas för ytterligare jobbfrånvaro...tom blick.

Nu har en vecka gått och livet börjar bli som det brukar vara 48 veckor om året, man minns bara vagt alla grillkvällar i ljumna vänners sällskap, att ligga på stranden hela dagarna med en picknickkorg som sällskap, att klockan 2 på natten inte behöva tänka på om man verkligen ska ta en drink till.....
Nu sitter jag på jobbet igen och stirrar ut genom en glasruta med regnet piskandes utanför.....tom blick.

Men långt därborta ser jag något som håller mig vid liv....uppföljare!
Gears of War 2, Fable 2, CoD5.....livet kanske har en mening iallafall!

Ålder

Har idag vaknat upp i ruset efter att återigen varit gäst hos Herr Dreamhack.
Det ter sig kanske märkligt att man som 30-åring fortfarande åker på detta spektakel, men saken är den att det är fortfarande lika kul....toleransnivån mot pubertala avarter som inte kan låta bli att vråla de mest meningslösa fraser har givetvis minskat, och hörlurar tillsammans med Peter Lemarc får dämpa deras yttringar.....

Jag har lite svårt att säga exakt antal gånger jag närvarat men det borde vara 11-12 gånger. Från att de första åren vara överlycklig för att komma till en plats med bredband (hade inte möjlighet hemma tills för 1 å 1/2 år sen) och kunna fylla upp sin 60 gb hårddisk med.....ja sånt som man inte kunde ta hem med 56 modem.....till att nu de sista åren ha med sig sin kära 360 och ohämmat, utan invändningar, måsten, onda blickar mm. kunna ägna sig åt 3 dagars seriöst spelande.

Dessa dagar som  fortlöpit har det varit CoD4 som gett mig tillfredställelse, någon timma Halo 3 blev det också men det är fan va svårt det är att släppa CoD =S.
Jag tror att det är mitt fjärde prestigevarv jag håller på med...applåder till Infinity Ward för att möjligheten till att börja om sin klättring finnes...man är ju lite som en guldfisk och tror ju nästan det är ett nytt spel var gång man trycker på prestigemode ikonen.

Vi lämnade dock hallen för att på lördagen avnjuta...ja, njutning i 91 minuter iaf....kampen mellan Sverige - Spanien....några pilsner till det, sen blev det till att sova i bilen, då DH är allt annat än tillåtet för halvfulla lanare i sverigetröjor.
Imorgon sitter jag återigen iklädd gul-blå tröja och skriker kärleksförklaringar till skånes bästa fotbollsspelare...Daniel Andersson ;P....nåja....men jag erkänner att mitt utbrott mot hans närvaroannonsering var en aaaannnniiiiiiiiiing överdriven =D.
Tips från lanaren inför morgonens drabbning är 3-0 sverige.....

Må väl.....

Kärlek

En tunn linje mellan kärlek och hat.
25 m. i detta fall + en sträckt vrist.
Jag har länge kämpat för Zlatans storhet med/mot mina vänner, i 6 år har jag förespråkat hans egensinniga uppenbarelse, hans sydländska temperament, hans utslagna armar mot mindre förstående lagkamrater.
Det borde rimligtvis ge mig mer rätt att glädjas åt hans framgångar då jag slitit ut mitt orala förråd till att försvara detta fotbollsgeni.
Men det är väl lyxen man har som betraktare, att kunna vända sin kappa åt rätt håll.
Min kappa snålblåser idag med ursäktande ord mot Malmöhållet och en viss Herr Andersson som igår kl. 20.44 inte var vatten värd.
En tunn linje som sagt......

Man lär sig..

tydligen aldrig att solen har en effekt på vinterbleka nordbor som ej kan likställas med om man varit cementblandare i Uganda.
Det kliar och det smärtar....det är rött och det smärtar.
Jag hade igår ynnesten att få ligga ute på vatten hela dagen i gassande solsken, för att förebygga brännskador smorde jag in mig betydligt mycket mer än normalt, jag daskade lite faktor 8 på vardera axel....huvud, bröst, nacke och rygg är idag inte helt nöjda med min diskriminering.

Nog om det, tog efter min vinst i lördags, hem demot på BF:BC och satt ett par timmar och ömsom svor ömsom skrattade åt spelet.....jag kan lätt säga att man är cod4 hardcoreskadad, one shot one kill är man van vid.
Upplevde lite screentearing men inte i samma utsträckning som på betan, lagg som gjorde betan ospelbar var obefintlig....sen är det lite ovant med de stora banorna som kräver att man tar hjälp fordonen. Har man lirat BF innan så är det säkert inget konstigt med detta.
Sen är det ju den fina biten i sammanhanget oxå....total förstörelse....wohooo...me like aloooot...


 

verkan

Sammanfattningsvis, av mitt förra funderande:
Jag sitter nu med ispåse över mitt vänstra lår...hade jag varit kvinna hade jag bölat.

Idioter

Jag tänker nu ge er en inblick i en idiots handlingar och dess verkan.

Status Idiot:
Ålder: jättemycket 20+ (30 då ffs)
Intresse: sånt som sambon ogillar
Fysik: Skyller på arvsanlag, men ingen vinthund direkt
Misstag: Jatack, det är jag gärna

När man får frågan om att medverka i större saker än vad man någonsin varit ämnad för, då är det svårt att vända ryggen till och fortsätta med sitt vanliga liv.
Man vet att det man ger sig in på aldrig kommer att ha något gott med sig...

Förra veckan samlades vi och genomförde det mest idiotiska jag varit med om, ett gäng grabbar (naturligtvis) med ett enda mål, att överleva och komma därifrån som större människor, rikare människor.....
man har läst om dom, sett dom på tv, det pratas om dom i korridorerna på jobbet, aldrig trodde jag att jag skulle bli en av dom.

Ni vet vad jag pratar om, korpfotboll, detta sataniska påfund för män med en tro om att kroppen fortfarande förflyttar sig bara för att huvudet säger så.
Fel.
Hjärnan pumpar ut order och direktiv om genomföranden som för 10 år sedan var alldeles självklara och framförallt rimliga, spring t.ex.
Springer gör jag, jättefort, och vad händer, Herr Lunga bestämmer sig för att detta var inte alls vad han skrivit på för, han lämnar således Herr Kropp utan bensin. När Kropp skriker efter syre och allt han får är en oerhört illavarslande järnsmak i munnen, så tycker också han att det var ju inte vad jag tänkt mig.
Kvar är Herr Hjärna....denna lilla fan, som vägrar inse att slaget är förlorat.
Vrålandes tvingar han Herr Lunga och Herr Kropp till ytterligare rusher....nu är det slut....Herr Spaghetti väljer nu att besöka Herr och Fru Ben.
Med armars hjälp tar man sig av plan.
3 min har gått.

Jag ger mig nu ikväll återigen ut för att bemästra min kropp.

Med tro om förbättring
Patrik