Hägerstensblues

En stor nackdel med att inte vara musiker är att man inte får skriva ett stycke blues och sedan kalla detta "xxx-blues" där "xxx" betecknar något närmast godtyckligt, men passande, och inte porr. Jag har dock en bluesig söndag och väljer därför att blogga som den dystraste av Mississippifarbröder (hundrafemtisju poäng i Scrabble, ungefär).

Jag ska inte trötta ut mina tre läsare med några detaljer, utan nöjer mig med att konstatera att körkort, det vore grejer det.

Det finns mycket jag saknar där hemma, det mesta av det relaterat till jobb, pseudojobb eller intressen med jobbtangens. Att recensera Bioshock 2 till exempel. Jag sitter nästan inne med tillräckligt för att redan nu leverera ett slutligt omdöme, men vill ändå tillbringa ett par timmar till i soffan innan ni får läsa om mina tankar. Det skulle förvåna mig om publiceringen inte äger rum under tisdagen.

Jag har lite funderingar över vilket retailspel i min låda som jag ska ge mig i kast med härnäst också. Jag behöver ett projekt, vid sidan av att avsluta karriären i Top Spin 2, frågan är bara vad? Spela mer Oblivion för första gången sedan Eldkvarn brann? Äntligen ta tag i Mass Effect? Ploppa in Lost Planet i släden för första gången? Half-Life 2? Stay tuned and stay in school!